Kotitehtäväpalautus 3: Linda Carlsson ja Mikael Klärich

1) Vilka faktorer påverkar kvaliteten hos audiovisuella tjänster, såsom användaren uppfattar den?

Informationen som användaren får bör vara riktig, förståelig, godkännbar och leda till rätt resultat. Det innebär att det inte är informationens kvalitet i sig som avgör, utan helheten såsom användaren uppfattar och förstår den. Därför är det viktigt under vilka förhållanden tjänsten används och till vilken nytta. Vissa egenskaper är viktiga under vissa omständigheter medan andra egenskaper påverkar användarens uppfattningsförmåga mera under andra omständigheter.

Vi kan tänka oss en videokonferens där alla deltagare känner varandra. Då är det inte så viktigt att bilden är felfri, för deltagarna känner ändå igen varandras röster och vet på så sett vem det är som talar. Men däremot om deltagarna är totalt främmande för varandra uppstår det säkert förvirring ifall de p.g.a. dålig bildkvalitet inte kan följa med vem det är som talar.

I allmänhet kan man konstatera att ljudkvalitet oftast är viktigare än bildkvalitet. Om ljudkvaliteten är hög uppfattas helhetskvaliteten som högre. Inom ljudkvaliteten är viktiga faktorer bl.a. fördröjning och växlingar i densamma. Användaren är i själva verket avsevärt känsligare för växlingar i fördröjningen än för en längre fördröjning.

Kvalitetsupplevelsen påverkas vidare av tidigare erfarenheter och förväntningar, samt av användargränssnittet.

2) Hur mäts kvaliteten som användaren upplever, och vilka är skillnaderna mellan de olika metoderna?

Man kan göra tekniska mätningar av egenskaperna hos den signal, som når användaren. Här ingår faktorer såsom fördröjning och växlingar i densamma, andelen fel, störningar, bildresolution (bildens skärpa) och frekvens (rörelsers smidighet), färgresolution (färgernas naturlighet), m.fl. De tekniska egenskaperna är lätta att mäta och jämföra, men de kan ha olika inverkan på den kvalitet som användaren uppfattar i olika sammanhang, såsom konstaterats i föregående uppgift.

I ett fältförsök får riktiga användare använda systemet, och genom frågor till dessa användare kan man få en reellare bild av kvaliteten såsom den upplevs av användaren. Ett fältförsök kan dock inte arrangeras innan systemet är färdigt, vilket kan medföra svårigheter om man vill använda sig av ett fältförsök för att mäta vilka egenskaper som är viktiga att värna om i systemet.

En tredje metod är användbarhetstest (usability test), som utförs under kontrollerade förhållanden. Därtill kan man utföra användarundersökningar och intervjuer, samt kombinera de ovan nämnda metoderna på olika sätt för bättre resultat.