Kotitehtäväpalautus 5: Linda Carlsson ja Mikael Klärich

a) Hur förändrar medlet kommunikationen?

Det finns väldigt många sätt att kommunicera och ett otal kommunikationsmedel. Valet av kommunikationsmedel beror på många faktorer; vem kommunicerar, med vem, vad är kommunikationens syfte och art, hur viktigt eller brådskande är ärendet, hur komplicerat, behövs ett svar eller annan respons, vilket kommunikationsmedel är enklast nåbart, billigast eller tillförlitligast, m.fl. Också faktorer som blyghet, nervositet eller rädsla för att störa kan spela in.

Ofta kan man välja mellan många kommunikationsmedel, som alla fyller den aktuella situationens krav. I ett sådant fall kan man se, hur det valda kommunikationsmedlet påverkar kommunikationen. Vi kan tänka oss ett exempel där en flicka vill berätta en nyhet åt sin bästa vän. Hon kan använda ett flertal kommunikationsmedel, men de som kommer i fråga är i hennes fall närmast epost, textmeddelande, telefonsamtal. Om flickan skriver ett textmeddelande har hon ett begränsat utrymme till förfogande. Textmeddelanden skrivs ofta lite kryptiskt, endast en insider eller den bästa vännen kan förstå innehållet och meningen i dem. I ett epost-meddelande skulle flickan beskriva nyheten klarare, men likaså informellt. E-post kan kommenteras av mottagaren så, att en diskussion uppstår på ett liknande sätt som när man talar. Även formellare meddelanden som skickas per e-post saknar krav på en bestämd stil eller form, vilket gör dem lätta att skriva och läsa. E-post är ett utmärkt sätt att sprida information, eftersom meddelandena är ofta korta och koncisa och går rakt på sak. I ett telefonsamtal skulle flickorna sannolikt tala en längre stund innan nyheten skulle komma fram. Diverse hälsningar och allmänna fraser och frågor (hur går det, vad gör det, hinner du tala en stund, vet du vad.. osv) är mer eller mindre oundvikliga då en telefonkon-versation inleds. Ett undantag utgör korta samtal mellan mobiltelefoner, där inledningen ofta är kortare. I ett telefonsamtal kan diskussionen styras enligt vad som intresserar den andra parten, man får direkt respons och det är på så sätt lättare att undvika missförstånd. I ett personligt möte kan man se miner och avläsa reaktioner på ett ytterligare mångfacetterat sätt. Samma meddelande utformas alltså olika beroende på vilket kommunikationsmedel som används.

Kommunikation med medel där man inte är i direkt kontakt med den andra parten (epost, textmedde-landen, chatforum, etc) kan oftast kännas lättare t.ex. om man är blyg eller om man har dåliga nyheter. Man behöver inte oroa sig för att man blir nervös, eller att det är "budbäraren" som får kritiken för de dåliga nyheterna. I chatforum kan man oftast vara anonym, vilket ofta leder till att man är modigare samt lättare vågar föra fram sina åsikter. I en sådan miljö är även alla jämställda, oberoende av status, ras, kön, etc

b) Hur påverkar känslor, feedback och innehåll kommunikationen?

Om man är rädd eller osäker vill man ofta kommunicera på ett sätt där man har mera avstånd och mera tid att överväga sina ord och handlingar. Då det gäller spontana nyheter och glädjeämnen är det ofta viktigt att kunna kommunicera dem personligen och så snabbt som möjligt, och helst kunna dela dem med den andra parten. Direkt respons är alltså ofta viktig i sådana fall. Också för komplicerade meddelanden är responsen viktig. För att undvika oklarheter och missförstånd måste kommunikationen vara dubbelriktad.

För många typer av kommunikation finns det inrutade mönster eller formella stilkrav. Detta gäller till exempel formella ärenden, men likaså vid helt informella tillfällen som ett telefonsamtal mellan två parter som känner varandra väl. Innehållet spelar också en viktig roll. Då man berättar en glädjenyhet spontant skiljer sig kommunikationen på många sätt från det tillbakadragna, försiktiga sättet att berätta en dålig nyhet. Ännu betydelsefullare är det, hur väl parterna känner varandra och hur deras förhållande är. Sättet att framföra ett ärende till en person som man inte kommer bra överens med - kyligt, återhållsamt, avståndstagande - skiljer sig tydligt från hur man berättar samma ärende åt en person som står en nära. Då bygger man in mycket mera känsla, laddning, engagemang i kommunikationen och bemödar sig också i mycket högre grad om hur den andra parten tar emot ärendet.